Är det en fågel? Är det ett flyplan? Nej, det är ju Joakim!

Idag vaknade yours truley vid 10-tiden, för vi skulle klockan 11:00 åka ner till Göteborg för att vinka av Chanelle vid tåget då hon och Carl-Uno blivigt bjudna på galapremiär av Bindefeld. När vi hade åkt ner, kramat om våra vänner och konstaterat att det var otroligt mycket IFK-supportrar på Centralstationen, så gick jag och min partner in crime Robin till Åhléns då han skulle köpa ett bilspel till sin PC. Jag passade på att fråga tjejen i kassan om de hade den svenska nyutgåvan av Ichi The Killer (vilket jag inte trodde att de hade, men det kostar ju inget att fråga så…). Som svar på min fråga fick jag att den inte hade släppts ännu, då den fortfarande går på bio. Jävla skabbfitta till jubelidiot var det längesedan jag skådat. Så vitt jag vet så var det ett x antal år sedan den filmen gick på biograferna, men men…

Nu sitter vi hemma och då vi har flickfritt i lägenheten några dagar så tänkte vi grabba till det extra mycket och inhandlade kopiösa mängder chips, pizza, coca cola och bärs, för att sedan bjuda hit min lillebror Peter, samt Jayman och Erik för att lira TV-spel hela natten. Vi har det just nu skitkul (förmodligen jävligt mycket roligare än dig), och kvällen har bara börjat!

Dags för ett improviserat ordsspråk, för att avrunda det hela:

Ett fetto flera 100 kilo väger, medans Joakim äger!

I föregående inlägg så avslutade jag med att jag, Robin och Jimmy skulle hitta på något kul. Vi hade kul, och vi glömde helt bort tiden. Det blev väldigt sent, och då jag skulle upp och jobba vid klockan 05:00 dagen efter så funderade jag på att skippa i att sova helt och hållet. Dock så somnade jag till och fick hela 30 minuter kvalitativ skönhetsömn innan det var dags att åka till jobbet för att slava i 8,5 timmar. Yay!

När jag äntligen kom hem kände jag mig som en zombie från någon gammal Romero-rulle (tror jag i alla fall. Har så vitt jag vet aldrig varit med i någon Romero-film), så medans Chanelle och Robin byggde ett hus till Peggy Sue av en ölkartong så lade jag mig och sov i några timmar. Längesedan jag sov så underbart!

Jag vaknade vid ungefär 18:00, och hoppade då in i duschen och gjorde mig i ordning inför kvällens festande. Jag, Robin, Carl-Uno och Chanelle sade hej då till Peggy Sue och åkte ner till William som hostade festen. Eller ja, fest och fest… När vi kom dit så var vi ett 10-tal personer och typ ingen var rolig. Alla bara satt och sipprade på lite rödvin (utom jag och mina fellow sambos då, som drack Corona). Efter ett tag bestämde vi oss för att istället för att sitta och mossna som alla andra drägg på “festen” så drog vi ner till stan för att möta upp Milla och Mattias, och några av deras kompisar på Agassiss.

Då vi fortfarande hade kvar ett gäng bärs som vi inte hann dricka upp så letade jag upp ett gägn minderåriga fjortisar och gav dem mina bärs (dem blev skitglada, och antagligen skitfulla)… Sedan var vi äntligen framme på krogen!

Där hade vi skitkul! Jag upptäckte tack vare Mattias min nya favoritdrink, nämligen Vanilla Sky (japp, precis som den underbara filmen med samma namn!). Förutom den så drack jag även några Red Bull-vodka och någon öl. Efter ett tag kom även Millas kompis Johan, som lovat att låna ut sitt hus till oss då vi skall filma min nya film, men han blev tyvärr tvungen att dra efter några minuter då han skulle till McDonald’s och jobba. Medans vi stod utanför och rökte så träffade vi en het brud som sprutade en enligt hennes egen utsago väldigt dyr parfym från London på oss, och berättade om sitt ex som hade varit på gayclub i Turkiet. Fråga mig inte varför, men det gjorde hon.

Då Chanelle inte mådde så bra så begav vi oss efter några sköna timmar hemmåt. Robin och Chanelle ville ta nattbussen hem, men eftersom kollektivtrafik endast är till för fattiga drägg som inte har tillgång till bil så övertalade jag vårt sällskap att istället ta en taxi, vilket vi gjorde. Det roliga var att när vi var framme och såg att taxametern stod mycket lägre än vi trodde att den skulle, så konstaterade vi att vi tjänade ca: 45 :- på att ta taxin istället för fattigmansbussen.

Joakim & Co – Fattiga drägg 1-0.

När vi kom hem så halvdäckade jag på köksgolvet och skickade iväg ett 20-tal fylle-sms till några värda personer i min kontaktbok. Sedan gick vi och lade oss.

Idag, Lördag, så vaknade jag av att Erik ringde mig vid 10:30, och berättade att han var i Göteborg om någon timme och undrade om vi ville komma ner, så vi drog på oss lite kläder och hoppade in i bilen. I Göteborg så gick Chanelle och köpte nya skor inför galapremiären hon skall på imorgon, medans jag och Robin gick och var smakråd åt Erik när han köpte kläder alá Fab 5, fast utan the gay part. Jag köpte 2 filmer, och vi käkade på McDonald’s. Vi ringde även Robins bror Jimmy (som kommer ha en liten roll i min kommande film), och hörde om vi kunde hämta Robins PS2:a som stod hemma hos Jimmy, vilket vi kunde. Innan dess så tog vi dock en kaffe på ett av utseendet att dömma skönt ställe. Dock så såg alla anställde ut som crackhoror och vi fick ta vårt kaffe själva efter att ha betalat en förmögenhet på det. Jävla fittor, de tjejerna kan glömma att få roller i mina filmer i framtiden!

Sedan åkte vi och hämtade Robins PS2:a, och åkte hem igen. När vi kom hem kopplade vi in det och spelade Guitarr Hero II en liten stund. Dock tröttnade jag på det rätt fort, och gick tillsammans med Jayman ner till Erik, där jag sitter just nu. Om ett tag kommer Robin ner, och ikväll blir det film (för ovanlighetens skull )…

Till veckan får vi äntligen internet i lägenheten, vilket jag saknat en del, då man känner sig som en fattig studen när man inte har uppkoppling hemma. Håll ut! Så fort jag får det så lovar jag att blogga oftare (och elakare)!

Gaybar.

Hallå, era lågutbildade jävlar!

Det börjar bli omänskligt kallt i vårt lilla avlånga land. Medans jag satt och huttrade sönder i bilen så fick Robin skrapa bort 5 ton frost från rutorna. Det borde finnas någon lag som förbjuder minusgrader, med undantag för julafton, då det gjärna får ligga runt nollsträcket…

Jobbet är sjukt meningslöst, så vi hoppar fram några timmar. Så fort jag kom innanför dörren så möttes jag av Robin och Chanelle, som redan hade tagit på sig skor och ytterkläder, och informerade mig om att vi nu skulle till Torp för att shoppa. Jag fick helt enkelt vända om och sätta mig i bilen igen. På Torp hittade både Robin och jag ett par schyssta jackor som vi ville ha. Jag sms:ade min kära mor om hur snygg jackan varm och fick som svar att hon betalar den åt mig. Där tjänade man 1500:- Av 399:- av de 1500:- köpte jag istället LOST Säsong 3-boxen… Robin fick betala sina inköp själv, men då vi har fått löning nu så gör det inte så mycket…

På vägen hem stannade vi till på Willy’s. Där köpte Robin, Chanelle och jag mat. Enligt Robin och Chanelle så köpte jag dock inte mat, utan skit. Jag håller inte riktigt med, men men. Min inköpslista på Willy’s:

• 1 Geisha
• 1 Geisha Orange
• 1,5 l Jaffa
• 300 gr. Estrella Grillchips
• 4 stycken Mazariner med jordgubbsfyllning

När vi kom hem så hoppade jag in i duschen, och när jag kom ut så var Carl-Uno och Säve här, så då drack vi lite och chillade. Jag och Robin köpte varsin pizza också (icke att förglömma!). Efter några timmar så dör även Mattias upp, men vi hann typ bara träffas för strax där efter så begav Robin och undertecknad till Jayman för att hitta på nått kul, och det är hos Jayman jag är nu. Nu skall vi ha kul, så jag skriver inte mer nu. Ni borde fan vara nöjda att jag skriver något över huvudtaget, era jävla emo’s.

Om en flicka bor i Mora, är hon aoutmatiskt en hora

Gårdagen började superbt! Denna veckan så jobbar jag tidiga skiftet, och skall börja klockan 05:54 hela veckan. Som vanligt så ställde jag och Robin våra klockor på 05.00. Det hjälpte föga. Jag vaknade nämligen av att min telefon började ringa, och jag slog upp ögonen och såg hur solen sken oroväckande mycket utanför. Både jag och Robin flyger upp och utbrister i sammkland:

- Fitta!

Vi båda förstod att vi hade försovit oss, och att det med största sannorlikhet var chefen som ringde. På de punkterna hade vi tyvärr rätt… 09:37 stämplade jag in och förberedde mig på en verbal avrättning av vår lagledare. Dock så hade han tydligen fått knulla igår då han bara skrattade och frågade om jag sovit gott. Very well, jag gick in och jobbade en halv dag, och åkte sedan hem. Väl hemma så gosade jag lite med Peggy, kollade på TV och var väldigt kreativ. Not.

Efter en liten stund kom farsan och brorsan och hämtade mig, då vi skulle ner till Göteborg och kolla på hockey. Förlunda skulle ta emot Brynäs i Skandinavium, och det skulle bli en kul match. Farsan är sedan barnsben en brynässupporeter utan dess like, så självklart hejjar jag och brorsan på Frölunda

Efter att vi mött upp lite annat mer eller mysko folk så bar det ner till Svergies framsida. Innan matchen så grabbade vi lite käk på McDonald’s. Alla beställde Frölundamålet vilket består av en Big Mac, en cheesburgare, en mellan pommes, en mellandryck och en dipsås. Alla utom jag vill säga. Jag beställde vad som i folkmun här i Uddevalla börjar bli känt som Joakim-menyn. Jag snackar givetvis om the one & only ‘Lilla menyn’. När alla var mätta och goa’ så gick vi och intog våra platser. Matchen i sig var rätt trist, om en väldigt mycket målrik. Till min fars stora förtret så slog Frölunda in puck efter puck i Brynäsmålet, och efter 13 minuter stod det redan 3-0. När det var ungefär 5-6 minuter kvar av matchen och det stod 5-0 till Frölunda så började vi ta på oss våra jackor och bege oss ut ur stadion innan det blev för mycket köer.

När vi gick in i bilen, och satte på radion så hörde vi att Brynäs precis reducerat till 5-1, så min far missade sitt kära lags ända bra moment under kvällen. Great succes!

När jag kom hem så tänkte jag lägga mig och titta på någon film och försöka sova, men de planerna gick i kras då det tydligen var en liten hemmafest i vår lägenhet. När jag kom innanför dörren så såg jag en lätt berusad Chanelle sitta och röka, Robin satt och spelade gitarr och Carl-Uuno, William och Säve satt och drack wiskey. Så istället för att få lite välbehövd sömn så fick jag lite Jack Daniel’s, och det är ju aldrig fel enligt min åsikt. Efter att ha druckit, tjoat, disskuterat livet och diverse andra frågeställningar, så somnade Chanelle, och vi beslöt att avrunda minifesten. När jag äntligen skulle lägga mig så var jag nära att mosa Peggy-Sue som hade somnat på min kudde. Som tur är (eller tyvärr, beroende på om ni är djurplågare eller inte) så han jag rädda henne innan hon förvandlades till min huvudkudde, och hon sprang in och somnade i köket istället…

Denna dagen har också vart rätt händelserik, men det tar jag i ett annat inlägg, då jag nu sitter hemma hos Erik och skall käka pizza och tårta.

Til’ next time, fuck off, you mongoloid!

… är ett dels ett knepigt ord, och dels Chanelle. Igår kväll så tittade jag, Robin, Chanelle och Carl-Uno på film i vår lägenhet. Då jag till skillnad från de andra skulle upp och jobba idag så försökte jag att inte somna alltför sent, men det gick inte så bra. Jag somnade vid ungefär 03:00, och vaknade 05:00 av att Chanelle ruskade till mig och Robin slog mig på armen. Jag tittade klarvaket upp på två vidrigt pigga sambos som med glad ton informerade mig om att jag måste åka till jobbet om en stund. Ibland avundas jag de som är lediga/sjukskrivna/arbetslösa/bidragstagande parasiter/you name it, men ibland måste man helt enkelt göra som Orup och gilla läget (för det var väl han som skrev den låten?).

På jobbet flöt allt på bra. Jag fick en hel del blickar i fikarummet då jag till skillnad från alla andra fattiga nötter som har med sig resterna av gårdagens mat i en ful gammal plastburk, istället öppnade en påse kanelgifflar och en coca-cola. Jag vet, jag vet, jag borde bli hälsocoach!

När stämpelklockan äntligen slog 14:30 och jag slutade för dagen, blev jag upphämtad av mina roomates, som hade vart på en shoppingrunda. Vi åkte in till stan, och medans Robin som har åldern inne tog en sväng till systemet så gick jag och Chanelle till videomix. Där tappade Chanelle sin mobil, och lyckades på något sätt jag inte kan beskriva med bedriften att få mobilen att glida in under en stor monter med filmer. Det var längesedan jag skrattade så mycket som när hon låg på golvet med hela högerbenet under montern samtidigt som hon försökte att spraka ut den igen.

Väl hemma i lägenheten så tog Robin tag i disken, Chanelle lade på en ansiktsmask, och yours truley lekte lite med Peggy Sue, innan min käre far hämtade upp mig och körde mig till Torp Köpcentrum där jag fick en ny mobiltelefon. Innan vi åkte hem stannade vi till på McDonald’s och käkade. Älskar verkligen McDonald’s för dels är deras mat grymt god, och dels så slipper man alla vänstervridna anti-USA-veganer, då dem vägrar gå in där. McDonald’s är lite av en fristad för mig.

Nu sitter jag hemma hos päronen och chillar. Skall strax ner till lägenheten och titta på Vilse I Pannkakan, som Chanelle hyrde och fått oss att lova att vi skall se.

Vill avsluta med dagens quote:

Chanelle Lindell: - Jävla elektronikfan som måste gå framåt hela tiden!

Howdy ho’, fuckers!

Denna helg har varit ovanligt givande för undertecknad. För alla er suckers som ännu inte vet om det så har yours truley flyttat ifrån sitt kära barndomshem, till Robin ‘Il Produtto’ Hultén, så denna helg har vi flyttat allt som jag inte kan klara mig utan (läs: TV, hemmabio och filmsamlingen). Jag har konstaterat 2 saker:

1. Jag måste verkligen uppdatera min TV. Jag har en 32″ “tjock-TV”, som väger otroligt mycket, och ni vet ju alla vad jag tycker om saker och personer som väger mycket…

2. Jag har sjukligt mycket film. Okey, jag älskar film, men Robin gjorde ett påpekande som nog stämmer. För att citera: ‘- Idiot, du har gått för långt!’ Det ligger nog något i det, men det bryr jag mig inte om. Jag är inte nöjd förrän min samling är 100% komplett, och det innebär att jag skall ha alla filmer som gjorts. Utom den svenska skräckfilmen ‘Det okända’. Den är fan inte värd att ägas.

Idag var jag och mina fellow sambos och handlade. Chanelle tappade bort sin korg, och Robin välte ut ett gäng paket bearneisesås (stavning?). Det tyckte jag var kul, så jag ställde ner min korg och började applådera. Då såg jag att kvinnan framför mig började le för sig själv åt hela föreställningen. Jävla luder. Hon hade väldigt bruna tänder, och då skall man fan inte le in public.

Ikväll skall vi laga mat och titta på film. Jag har ett gäng i min samling som jag ännu inte sett, och Robin och Chanelle har väldigt många filmer i min samling de inte sett, så vi har nog film så vi klarar oss ett rätt bra tag.

Sincerally, Joakim.

PS. Du är inte värd någonting. DS.

Kära läsare. Vart är vår värld på väg?

12-åringa flickor klär sig som horor och sminkar sig som luder, bra filmer sågas vid fotknölarna, klimathotet blir allt mer påtagligt, och nu, nu har jag, Joakim, skapat en blogg!

Varför då, kan man undra. Jag, Joakim, har ju alltid avfärdat bloggare som fucking low-lifes som inte har något bättre för sig än att sitta vid datorn och tro att någon bryr sig om vad de har att säga. Jag har aldrig förstått mig på blogg-hypen då 99% av alla bloggar ägs av attencion-whores som tror att de har något vettigt att säga (vilket de ju givetvis inte har).

Så varför Joakim, varför?

Tja, när det gäller de horliknande 12-åriga flickorna så antar jag att dem vill se fina ut, och överdriver då det hela en aning, men då jag inte bryr mig så lämnar jag den frågan. Filmkritiker är ett konstigt släkte som jag sällan begriper mig på. Det är ju min smak som är bäst! Inte din eller kritikernas, så alla hyllningar och sågningar får man ta med en nypa salt helt enkelt (såvida de inte har postats av mig). Klimathotet gör att det blir varmare, och det ser jag som något bra! Men bloggandet alltså, varför i helvete skall jag börja blogga?

Skall jag vara helt ärlig så vet jag inte. Jag gillar att skriva, och då menar jag inte skriva som att sitta ensam hemma och skriva ‘djupa’ dikter medans senaste Kent-skivan spelas i bakrunden. Nej, fuck that! Nu menar jag att skriva om film! Disskutera kommande filmer, skriva recensioner eller pilla på nya manus. Alltså kommer denna eminenta blogg till stor del handla om film. Men då jag faktiskt sysslar med annat än film också (tro det eller ej!) så kommer denna blogg även handla om vad som händer i mitt fantastiska liv, mina vänner och annat som gör livet värt att leva!

Det finns en risk att denna blogg av vissa kan uppfattas som en aning narcisistisk, men det bryr jag mig inte om, då de som tycker det antagligen bara är avundsjuka. Men men, till skillnad från de flesta andra bloggare (fan, jag är en bloggare), så har jag ett socialt liv även utanför IT-världen som jag nu skall ägna min tid åt!

På återseende, och eat shit and die!